/
RSS-flöde
Nu handlar det om MASSIVA kontrollbehov! Sara och Vicki dissekerar sina kontrollbehov och upptäcker att dessa genomsyrar alla delar av deras liv och psyke. Relaterbart – såklart!
Fallfrukt #08 – Kontrollbehov
Aktuellt
-
Community garden project – en del av Leader ScaleUp 6 mars, 2024
Nu börjar vi testa aktiviteter och övningar som ska främja kreativitet, samarbete, problemlösnin...
-
Se hit skolor och elever! 23 februari, 2024
Testa en kul klassaktivitet innan sommarlovet som också har betydelse för framtiden. Vi vill ge el...
-
Intressekoll för en eventuell bokcirkel 8 februari, 2024
Älskar du böcker? Skulle du vilja deltaga i en liten grupp av lässugna personer? Vi läser, fika...
-
Författarmöte med Ina Lundberg på Urkraft Kulturparken 27 november, 2023
Välkomna till Urkraft Kulturparken lördagen den 2:a december för författarmöte! Ina debuterar i...
-
Urkrafts stora julbingo! 21 november, 2023
Nu finns möjligheten att vara med i Urkrafts stora julbingo och samtidigt ägna december åt glädj...
Hälsa poddbrudarna att jag är superimponerad av deras arbete, mod och utveckling
Era självutlämnande samtal, berättelser och tankar kring sig själva är lika gastkramande som inspirerande.
Jag håller i hatten och brölar rakt ut tillsammans med all igenkänningsångst ni väcker hos mig.
Med all distans jag gissar det måste ge så tippar jag på att ni om ett år eller två typ gör en stand up-show och jag lovar att köpa biljetter.
Själv är jag på väg att modulera om och designa mina playlists efter era teman.
Ser framemot nästa avsnitt. Och propsar på ett ang samhällsstrukturer och den hemligt feministiska drivkraften som många gånger verkar gömma sig bakom många etiketter och diagnoser.
https://open.spotify.com/track/3nljMxktLZahx1p4LP2KcC
Ja – visst är podden bra! 🙂
Poddtjejerna tackar för din värmande kommentar!
Jag funderar också ständigt på hur andra tänker och känner, och vad de kan tänkas få för sig att göra! Det är ganska påfrestande faktiskt, jag är som less på att jag gör det.
Skulle bli helt förtvivlad om jag var tvungen att vara med på ”psykosdödsångest-timmen”!! Seriöst, jag skulle vägra! Fullkomligt hatar att göra sånt som någon snorunge kommit på, och det skulle vara etter värre om jag själv var tvungen att komma på något förjäkligt som de andra måste genomlida. VILKET STRAFF!
Tänker ofta på hur dum jag måste låta, och hur fånigt det jag vill uttrycka måste verka. Men sen när jag läser igenom det jag skrivit, eller tänker tillbaka på det jag sagt, så är det inte så dumt oftast. Visst släpper jag igenom en och annan groda, men mest så tror jag det är rädsla att inte duga som människa som gör att jag inte vågar uttrycka mig. Nu har jag få spärrar också, för jag har funderat intensivt på vad som är tillåtet att säga och inte, och jag har kommit fram till att det mesta är faktiskt okej. Förutsatt att man inte är elak.
Misslyckanden är de värsta… Det är så SJUKT HEMSKT! Varje liten detalj måste granskas så att misslyckandena inte sker igen! Tyvärr är själva det överflödiga misslyckandeförhindrandsarbetet ett misslyckande i sig eftersom det stjäl energi och tid från allt övrigt tankearbete.
Bra program!